Innan jag fortsätter på temat om behandling av padelarmbåge sticker vi emellan med ett mera spekulativt inlägg. Tanken är att behandlingstexten ska ge en komplett översikt av forskningsläget och det kräver lite research. Allt från vad som är sämre än placebo till det som kan vara värt att prova.
Hur ser den typiska spelaren ut? Det finns i dagsläget ingen bra vetenskaplig beskrivning av hur populationen (gruppen) av aktiva padelspelare ser ut i Sverige eller utomlands. Det man kan konstatera är att Sveriges aktiva spelare är något mera homogen jämfört med hur det exempelvis ser ut i Spanien. Antagligen är de flesta padelspelare i Sverige mellan 25-50 år. I Spanien är åldersspannet mycket större ffa. beroende på större andel yngre spelare, men mitt intryck är att även flera äldre spanjorer spelar padel.
Att vi inte har så många äldre spelare i Sverige är inte så konstigt med tanke på att sporten är ung och inte har några naturliga veteraner. Med tanke på padelns längre historia är det också naturligt att flera unga spelar i Spanien, andra och tredje generationen. När det gäller äldre utövare kommer Sverige troligtvis följa samma trend som Spanien på lång sikt. I andra delen av kurvan, de yngre, tror jag det är mindre chans att hoppas på spontan utveckling. Där behövs nog ett systemskifte i Sverige för att öka tillgängligheten för de yngre, men mer om barn-och ungdomspadel i framtiden.
Ska man raljera lite (nej det ska man inte, men…) så tror jag att en ganska typisk padelspelare är en man som redan fyllt 30 år och som troligen spelat fotboll eller tennis/badminton för 10-15 kg sedan och som har investerat 10.000 kr på racketar och 0 kr på padelinsruktioner. En intressant iakttagelse är att i mina nybörjargrupper är ca 80% kvinnor som spelar ganska länge med låneracketar.
Vad är då de vanligaste skadorna? Gissningsvis är de problemområden som padelspelare sliter mest med: ont i axlar, armbågar, hälar och rygg. Typen av besvär är kanske relaterade till senor eller muskler. Exempelvis:
- Padelarmbåge (ont på utsidan av armbågen)
- Hälsenebesvär (svårt att gå nedför trappan på morgonen efter seriematch)
- Bristning i baksida lår (Hugger till i baksidan vid rusning fram på nät efter 1,5 timmes spel)
Dessa besvär är inte unika för padel, exempelvis padelarmbåge finns inte ens ännu som medicinsk diagnos, utan tillstånden är vanligt förekommande i andra idrotter eller inom yrkeslivet. Det finns en hel del bra forskning på varför ovanstående besvär uppstår och hur man kan förebygga eller behandla dessa. Det finns också ganska tydliga tekniska felaktigheter som verkar relatera ganska väl till olika typer av besvär.
Mer om övergripande rehabiliteringsprinciper och mera padelspecifika åtgärder kommer i framtida inlägg. Närmast, den utlovade texten om behandling av padelarmbåge.
Padelfysio 