Nästa del i hanteringen av padelarmbåge fokuserar på terapeutiska behandlingar. Även här finns en uppsjö av alternativ och rekommendationer. Med tanke på att del 1 angående utrustning inte gav något entydigt svar om hur man bäst förebygger eller behandlar padelarmbåge, kanske ett besök hos någon idrottsmedicinsk kunnig kan bidra till lösning.
Innan jag går igenom behandlingsalternativ och deras effekter vill jag också betona en viktig aspekt som gäller både utrustning och behandling. Nämligen, bara för att en metod inte är bevisat effektiv betyder det inte att den är bevisat ineffektiv. Ibland saknas helt enkelt bra forskning på området!
Tejpning
En speciell typ av tejpning, kallad diamanttejpning, har visat positiva effekter när det gäller minskad smärta och ökad funktion vid padelarmbåge. De studier som finns har endast utvärderat resultatet på kort sikt och beskriver en positiv effekt i anslutning till tejpning, oklart hur effekten är någon dag efter tejpning. De har inte heller utvärderats med måttet ”return to sport” vilket är ett värdefullt sätt att värdera om den positiva effekten har någon verklig betydelse.
Tejpning med kinesiotape (färgglada friidrottare) har inte visat någon effekt som är bättre än att bara ”vänta och se vad som händer”. Detta har inte heller kunnat visas på andra led- och muskelrelaterade besvär. Populäriteten kommer mest troligt från aggressiv marknadsföring från tillverkarna vid stora tv- sända idrottsevenemang.
Kommer ni ihåg Michael Phelps Röda ringar på ryggen under OS i Rio 2016? Intresset för behandlingen ”cupping” ökade dramatiskt och hade varken då eller nu någon positiv inverkan på kropp eller prestation.
Laser
Behandling med lågfrekvent laser har undersökt i massor av studier sedan 90-talet. Många av dessa studier drar slutsatser om att laserbehandling kan vara effektivt vid senbesvär generellt, ffa lite mer akuta besvär. Även för just padelarmbåge finns visst stöd i forskningen. Dock är studierna inte tillräckligt samstämmiga när det gäller hur man har behandlat (vilken styrka) och hur resultaten utvärderats.
Diamant-tejpning 
Laser 
Akupunktur
Stötvåg
Lutar man sig på vad forskningen kommer fram till verkar det som att stötvågsbehandling kan ha liten effekt vid padelarmbåge. Några små studier visar viss behandlingseffekt på smärta och funktion medan andra inte ser några fördelar vid jämförelse med placebobehandling. Det förefaller vara en behandling som inte har några tydliga biverkningar eller medför stor risk för försämring. Kan bli en ganska dyr behandling då det är svårt att hitta i offentlig vård.
Akupunktur
Stora översiktsstudier har fastslagit att akupunktur kan ge kortsiktig smärtlindring vid padelarmbåge. Ingen kvarstående effekt har visats efter 24 timmar. Nya studier är på väg med längre uppföljningstid, detta kan ge bättre svar på långsiktig påverkan.
Ledmobilisering
Manuella behandlingar av armbågsleden har visat sig kunna påverka både smärta och funktion på kort och på lång sikt. Fråga gärna efter behandlingen MWM (mobilization with movement) som många fysioterapeuter och kiropraktorer känner till.
Eccentrisk träning 
Mobilization with movement
Massage
Massagebehandling har inte visat sig ge några fördelar på armbågssmärta eller andra muskulära besvär jämfört med att öka cirkulationen genom egen rörelse. En typ av massage, tvära friktioner, har varit en populär behandling för padelarmbåge i vissa länder, det har inte heller visat sig ge några relevanta effekter.
Kryoterapi
Att kyla ner armbågen med is kan minska obehaget i en irriterad sena för stunden. Behandlingen har dock ingen effekt på smärta eller funktion på kort eller lång sikt. Att upprepat kyla ner huden till 4° C kan ge hudbesvär.
Specifik träning
Träning av handledens sträckarmuskler verkar kan reducera smärtan och öka funktionen av armen. Tydligare effekt blir det om man utför ett dagligt träningsprogram under ca 12 veckor med både statiska övningar och eccentrisk belastning, alltså spänner muskeln när den förlängs. Även muskulaturen runt skulderblad och axel bör ingå i ett träningsprogram för att öka chanserna att få ett långvarigt positivt resultat.
Stretching
Att sträcka ut underarmsmusklerna och hålla stilla, som en typisk stretch är ett av de vanligaste råden vid padelarmbåge. Det har ingen positiv påverkan på senan, även om det kan kännas skönt att sträcka ut för stunden. Vid överbelastningar av en muskelsena kan dessutom långvarig töjning skapa en kompressionskraft på senan som eventuellt irriterar fästet mera.
Anti-inflammatoriska läkemedel (NSAID)
NSAID kan ha en liten smärtlindrande effekt vid ett akut tillstånd, men hjälper inte långsiktigt. Det finns ingen tydlig rekommendation om gel-form eller tablett hjälper bättre. Dock bör detta användas med försiktighet då det finns biverkningar. Ålder och allmän hälsa påverkar om det är lämpligt, ffa. försiktighet vid nedsatt njurfunktion, mag- tarmbesvär eller allergier.
Använd inte NSAID i gelform om du tänker spela utomhus eller åka till stranden efter matchen. Ämnen i gelen kan skapa brännskador eller eksem då de exponeras för solljus.
Konsultera med medicinsk utbildad person innan användning.
Kortisoninjektion
För 15-20 år sedan var behandling med kortisoninjektion vanligt vid överbelastningsbesvär i senor. Den kortsiktiga effekten kan i vissa fall vara god. Studier som jämfört injektion av kortison med placebo visar dock ett sämre läge efter 12 månader. Det har också visats att kortison försvagar vävnaden och kan finnas kvar i kropper i ett år efter behandling. Hård träning efter kortisoninjektion kan öka risken för muskelbristningar eller senskador.
Övriga behandlingar
Det finns flera behandlingsmetoder som jag inte tagit upp. Det kan bero på att de inte är så tillgängliga i Sverige eller att det inte finns någon aktuell forskning om metoden.
Sammanfattning
För andra inlägget i rad uteblir en universallösning vid padelarmbåge. Många av ovanstående metoder kan fungera för vissa och de flesta är ofarliga, lättåtkomliga och relativt billiga. För majoriteten av de fall där korrrekt diagnos är ställd klingar problemen av inom ett år. Om smärtan är svår och det gör ont bara att greppa om raketen, behövs ofta en kortare vila för att ge möjlighet till återhämtning.
Rekommendationen som verkar vara konsensus är att inte behandla med endast en av ovanstående metoder utan att kombinera. Framför allt specifik träning och någon form av de behandlingar som visar viss effekt, exempelvis ledmobilisering eller laser. Gärna i kombination med de racketråd som ger snällare belastning på armen.
Nu tar vi sats mot den sista delen i behandling av padelarmbåge. Det inlägget kommer att diskutera själva padelspelet. Kan tvåhands-backhand vara lösningen? Kan tekniken i bandejan påverka armbågen?
Padelfysio 